07 februari 2007

Vecka 25 (24+6)

Humör: Skapligt, bättre än förra veckan iallafall... ;)

Kroppsform: Megatjock, magen är ivägen hela tiden. Igår på vattengympan kände jag mig som en flodhäst! Jag är inte bara klumpig utan väldigt stel också. Jag som alltid varit vig... nu är jag lika mjuk i lederna som en lyktstolpe. Fan va det är tråkigt.

Gravvotecken: Fortfarande extremt anfådd. Blir flåsig av att duscha, så illa är det. Börjar bli extra kissnödig också, springer fram och tillbaka till toa hela dagarna, kvällarna och nätterna. Har haft väldigt svårt att somna de senaste nätterna, jag vrider på mig i oändlighet för att hitta en bekväm position. Har insett att det nog inte finns någon...

Allmänt: Nu vet alla att det kommer en bäbis! Jag har kunnat dölja det för vännerna som inte bor här längre, men så sprang jag på en kompis mamma och syster på affären... då förstod jag att det är dax, jag vill ju inte att kompisar ska få veta skvaller-vägen liksom.

Det blev bättre reaktioner än jag trodde. Vi är ju ändå ganska unga, de flesta av oss pluggar fortfarande (alla utom jag och A som nyss är färdiga), så jag trodde liksom att det skulle vara lite "främmande" för dom. Vilket det säkert i och för sig är, men ändå... massor av grattis och en miljon nyfikna frågor har jag fått. Känns rätt bra. Och skönt att det är gjort nu!

Om två nätter, en dag och en halv förmiddag vet vi om det blir en flicka eller pojke. Mamma satsar alla slantar på en flicka, Dennis har bytt sida till pojksidan och jag velar. Eller... flicka... tror jag.

2 kommentarer:

Camillas lockar sa...

Spännande! Ångrar verkligen inte att vi tog reda på att Peo var en kille :-) Det är så häftigt och blir så levande vem som ligger därinne.

Marita sa...

Ja precis, det blir så himla verkligt. Och det var så roligt att få se bäbisen igen och se hur mycket större hon har blivit sedan förra gången vi var på ultraljud. Nu fick inte hon inte ens plats på skärmen med hela kroppen samtidigt. Och man såg så himla bra, såg varje liten del av ansikitet, lilla näsan, munnen som hon öppnade och stängde hela tiden, allt! Vår lillla fisk...