Jag känner mig så. Alldeles uppgiven. För det är slut nu. Bäbis är nattad för över en timme sedan. Min sista mammalediga nattning. Min sista mammalediga dag är slut nu. Till och med min sista mammalediga kväll är slut. Ja, nästa iallafall. Fy fan va vemodigt.
7 kommentarer:
Usch, jag förstår vemodet! Hoppas det känns lite bra att börja jobba i morgon i alla fall. Tänk på att du får ta på dig icke-barnvänliga kläder och gå omkring och göra precis vad du vill (typ) några timmar. Och sen komma hem och gosa med världens finaste dotter!
Tänk på att varje tid har sin finhet. Men självklart är det okej att du känner dig vemodig. Kram!
Förstår det!
Usch, jag förstår dig! Jag känner redan vemodighet över att det är slut i augusti. Jag tycker det ska bli spännande med den nya fasen i livet, men samtidigt känner jag mig så sorgsen över att det aldrig kommer bli just så här igen. Bara N och jag, alla mysiga stunder...
Kram till dig!
Jag förstår också vemodet. Om några få veckor är jag själv där. Så jag ska med intresse följa hur det går för dig att börja jobba. Hoppas att det kändes okej idag!
Kikar förbi o lämnar en kråka =) Kul läsning o fin sida!
// Ulrika
Tack hörrni! Nu mår jag bättre! :)
Skicka en kommentar