Nu har det gått 4 veckor sedan den där natten när jag nådde den absoluta toppen av smärta, mer smärta än så tror jag inte att den mänskliga kroppen kan registrera. Och nu känns det... ingenting alls. Ju mer jag tänker på det desto konstigare verkar det. Hur kan det där extremt onda bara försvinna? Så snabbt liksom.
Och så fick jag en liten sötis på köpet. En liten sötis som just nu skriker lungorna ur sig. Kolik månne? Vi kör på Miniform-droppar som verkar hjälpa lika mycket som vatten ungefär. Jaja, back to "work".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Nu har ju jag inget barn än men min lillebror är pappa och han och hans tjej började med Minifom men det tog ett tag innan det fungerade plus att mamman ändrade lite matrutiner på vad hon stoppade i sig. Inte vet jag.. Tips och råd och sånt kanske man inte vill ha?? ;-) Härligt att läsa om smärtan och att du känenr att du fick nåt för det :-) Såklart.. Det gör man ju. Jag ser fram emot förlossningen nu knäpp som jag är. Och jag vet att jag inte kan föreställa mig smärtan men profylaxa tänker jag göra så det står härliga till! Kram
Sempers magdroppar! Säljs på Apoteket men ibland behöver man förbeställa.Du vill inte skriva en förlossningsberättelse? ;)
Säger samma sak - Sempers magdroppar, BioGaia. Rickard ligger och sover på golvet just nu (ok, på en filt eller tre) och somnade glatt efter bara napp! Tack vare magdropparna, tror vi.
Det spelade ingen roll att jag skippade kaffe, kolsyrat vatten, bönor, allt möjligt som ska hjälpa dem att inte få ont i magen. Han skrek ändå, i timmar! Efter en knapp vecka med BioGaia är han en helt annan liten unge.
*bugar mig för BioGaia*
/Inger
PS. Jag länkar till dig nu, hoppas det är ok.
Tack för tipsen! Vi fortsätter med Miniform ett par dagar till, för att vara säkra på att nå "max-effekten". Annars testar vi Sempers droppar istället!
Inger, självklart är det okej att länka!
Lena: Jodå, jag ska skriva förlossningsberättelse! Det har liksom inte blivit av än bara... :)
Skicka en kommentar